Forskning
Djur förflyttar sig för att dra mesta möjliga nytta av de resurser som finns i deras livsmiljö. Ibland är djurens förflyttning kopplad till årstidernas växlingar medan andra, oftast mer kortlivade djur, flyttar sig i takt med dygnets cykel.
Exempel är vattenlevande smådjur - plankton - som simmar upp mot ljuset och ner i mörkret under dygnet, eller fåglar som flyger och valar som simmar långa sträckor mellan sommar och vinterkvarter. Även riktigt små marklevande djur kan förflytta sig långa sträckor.
Fram till ganska nyligen kunde vi oftast bara studera förflyttning hos djur genom att notera var de befinner sig på sommaren och var de är under vintern. Det kan man göra genom att märka djuren på olika sätt och sedan återfånga dem. Under de senaste åren har den tekniska utvecklingen gjort att vi kan få veta mycket även om själva förflyttningen.
CAnMove-programmet utnyttjar de senaste tekniska framstegen. Vi använder nanometerstora markörer för att undersöka förflyttning hos Daphnia (hinnkräftor eller vattenloppor). För spindlar och insekter använder vi radar, radiopejling eller genetiska markörer. Småfåglar och fladdermöss kan vi studera med hjälp av radiosändare eller små dataloggrar. För större fåglar och havssköldpaddor kan vi använda GPS-dataloggrar med satellitkommunikation.
Vårt främsta mål är att förstå varför djur förflyttar sig, hur beteendet har uppstått och vad det har för för- och nackdelar. Vi vill studera förflyttning i alla storlekordningar, både över korta och långa sträckor. Genom att hjälpas åt och samordna alla forskningsinsatser inom vår grupp vill vi försöka förstå mer än vi gör nu och bli världsledande i vår forskning.
Den nya kunskap vi tar fram kommer till exempel att vara viktig för att förstå behovet av skydd för flyttande djur eller hur klimatförändringar och annan mänsklig aktivitet påverkar flyttbeteende.
